Kunskap · Bokföringslagen
Bokföringslagen – enkelt förklarad
Vem som ska bokföra, hur det ska göras, och hur året avslutas.
Bokföringslagen talar om vem som är bokföringsskyldig, vilket räkenskapsår som gäller, hur den löpande bokföringen och verifikationerna ska skötas, när posterna ska vara bokförda, hur länge räkenskapsinformationen ska sparas och om året ska avslutas med årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut. Här får du en samlad genomgång på vanlig svenska, med länkar till lagtexten, Bokföringsnämndens råd och BAS översikt av reglerna när du vill läsa vidare.
Ett exempel
”Måste jag verkligen spara alla kvitton i sju år?”
Ja. Handlingarna ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Det står i 7 kap. 2 § bokföringslagen.

Innehåll
Från vem som omfattas till hur året avslutas.
Varje avsnitt är skrivet för att skummas, och länkar till lagen när en paragraf faktiskt säger det vi påstår.
Skyldigheten
Vem som ska bokföra, undantagen för bland annat mindre föreningar och stiftelser, och vilket räkenskapsår som gäller.
Löpande bokföring
Vad som ska bokföras, grundbok och huvudbok, sidoordnad bokföring, kontantmetod och faktureringsmetod, och när posterna senast ska vara inne.
Underlag och arkiv
Vad en verifikation måste innehålla, när en gemensam verifikation räcker, och hur länge och i vilken form informationen ska sparas – enligt reglerna som gäller från den 1 juli 2024.
Årets avslut
Årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut, gränsvärdena och Bokföringsnämndens K-regelverk.
Lagregler och god sed
Lagen sätter ramen. God redovisningssed fyller i hur den ska tillämpas.
Flera regelverk hör ihop. Börja med bokföringslagen, och gå vidare till årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden när du behöver mer precision.
Bokföringslagen
Bokföringslagen (1999:1078) reglerar kretsen av bokföringsskyldiga, räkenskapsår, vad skyldigheten innebär, löpande bokföring, verifikationer, hur året avslutas och arkivering. Läs den konsoliderade texten hos Riksdagen, med ändringar t.o.m. SFS 2024:342.
Årsredovisningslagen
När året ska avslutas med en årsredovisning, och hur den ska se ut, finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Det följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen. Läs ÅRL hos Riksdagen.
God redovisningssed
Skyldigheten ska fullgöras enligt god redovisningssed, 4 kap. 2 §. Bokföringsnämnden ansvarar för att utveckla den, 8 kap. 1 §. Det viktigaste allmänna rådet om den löpande bokföringen är BFNAR 2013:2 Bokföring.
Andra lagar
Även andra lagar påverkar vardagen. Mervärdesskattelagen (2023:200) ställer egna krav på fakturans innehåll. För utländska företag som driver verksamhet i Sverige finns också lagen om utländska filialer.
BFNAR 2013:2 – nio kapitel om den löpande bokföringen
Det allmänna rådet ska tillämpas av fysiska personer som är bokföringsskyldiga, även de som gör förenklat årsbokslut enligt K1, och av juridiska personer oberoende av storlek. Konkursbon omfattas inte. Varje område inleds med lagtext, följs av allmänna råd, kommentar och exempel. Kapitlen är:
1–3
Tillämpning, definitioner och språk. Den löpande bokföringen och hur den ska presenteras. Tidpunkten för bokföring, inklusive senareläggning.
4–6
Anläggningsregister. Verifikationer. Gemensam verifikation.
7–9
Räkenskapsinformation. Arkivering. Systemdokumentation och behandlingshistorik.
Utöver BFNAR 2013:2 ger nämnden ut K-regelverken för hur året avslutas, bland annat BFNAR 2006:1 och 2010:1 (K1), BFNAR 2016:10 och 2017:3 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Det finns också råd om när bokföringsskyldigheten upphör i enskild näringsverksamhet, BFNAR 2004:2. Alla allmänna råd finns samlade hos Bokföringsnämnden.
Kretsen av bokföringsskyldiga
Vem är bokföringsskyldig?
Huvudregeln är enkel. Undantagen och trösklarna står i 2 kap. bokföringslagen.
Aktiebolag och de flesta juridiska personer
En juridisk person är som utgångspunkt bokföringsskyldig, 2 kap. 1 §. Det gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och många andra former – även när de inte driver näringsverksamhet.
Enskild näringsverksamhet
En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för den verksamheten, 2 kap. 6 §. Uthyrning av en privatbostadsfastighet räknas inte som näringsverksamhet här, medan ägande eller brukande av en näringsfastighet alltid gör det.
Utländska företag och personer
En utländsk juridisk person som ska bedriva näringsverksamhet i Sverige genom filial är bokföringsskyldig för den verksamheten, 2 kap. 7 §. Detsamma gäller en utomlands bosatt fysisk person som driver näringsverksamhet i Sverige. Filialens bokföring ska vara skild från den utländska verksamheten i övrigt, 4 kap. 7 §. Se också lagen om utländska filialer.
Undantag och trösklar
Mindre föreningar och stiftelser kan falla utanför.
Gränsen är densamma, men några former är alltid skyldiga oavsett storlek.
Ideella föreningar, trossamfund och vissa samfälligheter
Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, viltvårds- och fiskevårdsområdesföreningar är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor, 2 kap. 2 §. Skyldigheten upphör om värdet vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än gränsen. Bedriver föreningen näringsverksamhet, eller är den moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även under gränsen.
Stiftelser
Stiftelser är bokföringsskyldiga om tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor, 2 kap. 3 §. Samma tröskel och samma treåriga väg ut. Vissa stiftelser är alltid skyldiga: de som driver näringsverksamhet, är moderstiftelser, insamlings- eller kollektivavtalsstiftelser, stiftelser bildade av stat, kommun eller region, samt pensions- och personalstiftelser.
Vem som inte omfattas
Staten, kommuner, regioner, kommunal- och regionförbund är inte bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Inte heller konkursbon, eller stiftelser vars tillgångar bara får användas till förmån för bestämda fysiska personer, 2 kap. 5 §. Dödsbon behandlas som fysiska personer, 1 kap. 3 §.
När värdet på tillgångarna räknas ska varje tillgång tas upp till vad den kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant finns, 2 kap. 4 §.
3 kap. bokföringslagen
Tolv månader – men inte alltid kalenderår.
Vilket räkenskapsår du får ha beror på företagsformen. Att lägga om året kräver ofta tillstånd.

Kalenderår som huvudregel
Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader, 3 kap. 1 §. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av inkomsten, och vissa samfällighetsförvaltande juridiska personer ska ha kalenderåret som räkenskapsår.
Brutet räkenskapsår
Andra företag får ha ett annat tolvmånadersår, ett så kallat brutet räkenskapsår, 3 kap. 1 § tredje stycket. Företag i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår, 3 kap. 5 §. Driver företaget flera verksamheter ska samma år användas för alla, 3 kap. 4 §.
Kortare, längre och omläggning
När skyldigheten inträder eller året läggs om får räkenskapsåret vara kortare än tolv månader, eller förlängas till högst arton månader. Det får också kortas av när skyldigheten upphör, 3 kap. 3 §. Att lägga om räkenskapsår kräver tillstånd från Skatteverket, utom när du går från brutet år till kalenderår eller lägger om till ett gemensamt år enligt 3 kap. 4 eller 5 §, 3 kap. 6 §.
Skatteverket kan i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, medge att den som egentligen ska ha kalenderår får ett annat tolvmånadersår, 3 kap. 2 §. Om ett företag tillämpar brutet år i strid med lagen får verket förelägga om omläggning till kalenderår, 3 kap. 7 §.
Affärshändelser och andra poster
Allt som ändrar förmögenheten ska med.
Plus rättelser och bokslutsposter. Definitionen står i 1 kap. 2 §.
Vad en affärshändelse är
Affärshändelser är alla förändringar i storleken och sammansättningen av företagets förmögenhet som beror på dess ekonomiska relationer med omvärlden. Lagen nämner särskilt in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat, 1 kap. 2 §.
Alla affärshändelser ska bokföras löpande, 4 kap. 1 §. I praktiken betyder det bland annat kund- och leverantörsfakturor, kontanta betalningar, löner och sociala avgifter, och ägarens insättningar och uttag.
Även andra bokföringsposter än affärshändelser ska bokföras på samma sätt, till exempel rättelser och bokslutsposter, 5 kap. 3 och 10 §§.
Ett undantag för vissa gåvor
En gåva som tas emot behöver inte bokföras om marknadsvärdet är svårbestämbart men kan antas vara lågt, och det är förenligt med god redovisningssed, 5 kap. 1 § andra stycket.
När bokföringsskyldigheten inträder, eller när grunden för den ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning, 4 kap. 3 §.

Hur bokföringen ska göras
Två presentationer av samma händelser.
Registreringsordning och systematisk ordning ska tillsammans ge överblick över förlopp, ställning och resultat, 5 kap. 1 §.
Varaktigt – inte i ett olåst kalkylark
Bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt. Det som har bokförts ska inte kunna raderas eller göras oläsligt. Enligt Bokföringsnämndens tillämpning räknas en händelse inte som bokförd i till exempel Excel, och inte heller som preliminär post i ett program, förrän perioden är låst. Kravet ska vara uppfyllt senast när händelsen ska vara bokförd. Se 2 kap. BFNAR 2013:2.
Grundbokföring
Grundbokföringen ska visa transaktionerna i den ordning de har registrerats. Finns flera delsystem ska varje del visa sin registreringsordning. Syftet är att du ska kunna kontrollera att alla poster som skulle bokföras också har blivit bokförda, 5 kap. 1 §.
Huvudbokföring
Huvudbokföringen visar samma händelser i systematisk ordning, konto för konto. Den är länken till årsbokslut eller årsredovisning. Hur finfördelad kontoplanen behöver vara för att du löpande ska kunna överblicka ställning och resultat får avgöras i det enskilda fallet.
Fem uppgifter i varje post
Enligt BFNAR 2013:2 ska varje bokföringspost i både grundbok och huvudbok visa registreringsordning, redovisningsperiod, verifikationsnummer eller motsvarande, kontering och bokfört belopp. Varje affärshändelse ska kunna presenteras för sig, om den inte ingår i en gemensam verifikation.
Sambandet ska gå att följa
Det ska utan svårighet gå att fastställa sambandet mellan en verifikation och den bokförda händelsen, 5 kap. 7 §. I praktiken görs det med verifikationsnummer, och ofta med flera nummerserier när det finns sidoordnad bokföring.
Avstämning
Bokföringen ska stämmas av löpande. Hur ofta beror på typen av transaktioner och verksamhetens storlek. Avvikelser ska hanteras och dokumenteras, och hur det ska gå till ska framgå av rutinerna. Periodisering i form av bokslutstransaktioner görs när året avslutas, 5 kap. 3 §.
Reskontra och register
När huvudboken inte räcker för överblick.
Konton över tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital ska specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs, 5 kap. 4 §.
Vad det typiskt är
Kundreskontra, leverantörsreskontra, anläggningsregister, lagerredovisning och lönesystem är exempel på sidoordnad bokföring. En del av grundbokföringen kan göras där, innan transaktionerna förs in i huvudboken.
Anläggningsregister
Register över anläggningstillgångar är ett eget kapitel i BFNAR 2013:2, kapitel 4. Det är den sidoordnade bokföring som behövs för att du ska ha kontroll över tillgångarna och kunna följa anskaffning, avskrivning och avyttring.
Samlingsplanen
Systemdokumentationen ska, när det behövs, visa sambandet mellan delarna: vilka försystem som finns, hur verifikationsnummer sätts och hur transaktionerna förs över till huvudboken. Det kallas ofta samlingsplan, och beskrivs i 9 kap. BFNAR 2013:2.
När fordringar och skulder bokförs
Två sätt att sköta den löpande bokföringen.
Huvudregeln är att händelsen bokförs när den inträffar. Mindre företag får i vissa fall vänta tills betalningen kommer, 5 kap. 2 §.

Faktureringsmetoden
Utgångspunkten är att affärshändelser bokförs så snart det kan ske. Fordringar och skulder tas upp när de uppkommer, typiskt när fakturan utfärdas eller tas emot. Det ger en löpande bild av ställningen, inte bara av kassan.
Kontantmetoden
Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras, 5 kap. 2 § tredje stycket. Undantaget gäller inte kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagarna.
Kontantmetoden i bokföringslagen är inte samma sak som hur momsen redovisas. Mervärdesskattelagen har egna regler för när utgående och ingående moms ska tas upp. Håll isär de två spåren, och läs Skatteverket om just din redovisning.
Tidpunkten och senareläggning
Kontant nästa arbetsdag. Övrigt så snart det kan ske.
Du får bokföra senare om det finns skäl och det är förenligt med god redovisningssed, 5 kap. 2 §. De konkreta tidsgränserna står i 3 kap. BFNAR 2013:2.
Huvudregeln
Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag, både i grundbok och huvudbok. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske, alltså så snart du har tillräckliga uppgifter. Bokföring av fordringar och skulder får alltid anstå tills faktura eller motsvarande har utfärdats eller mottagits, eller borde ha gjorts det.
Villkor för att vänta
Att bokföringen får senareläggas betyder inte att allt får vänta. Verifikationerna ska i avvaktan på bokföring ordnas i takt med att de tas emot eller sammanställs, punkten 3.5 i BFNAR 2013:2. Utifrån de ordnade underlagen ska det utan alltför mycket merarbete gå att bokföra händelserna i både grundbok och huvudbok.
Rätt redovisningsperiod
En redovisningsperiod är enligt Bokföringsnämnden en kalendermånad eller en liknande period. Händelsen ska höra till rätt period, även om du bokför senare. Den som senarelägger tre månader får alltså inte lägga alla händelser på en och samma dag. Motsvarande gäller vid årsvis bokföring: då är det tolv perioder.
De tidsgränser BFN anger
50 dagar, ett kvartal eller efter räkenskapsåret.
Gränserna knyter an till nettoomsättning och antal verifikationer. Företagsformen spelar i regel ingen roll. Kontanta transaktioner i registreringsordning följer en strängare huvudregel, om du inte omfattas av de särskilda råden om certifierat kassaregister.
50 dagar efter månaden
Bokföringen får senareläggas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade, punkten 3.6. Januari ska då vara bokförd senast den 20 mars. Det gäller inte grundbokföringen av kontanta in- och utbetalningar.
Högst tre miljoner: efter kvartalet
Om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får bokföringen senareläggas till 50 dagar efter utgången av det kvartal då händelsen inträffade, punkten 3.7. Januari ska då vara bokförd senast den 20 maj. Samma undantag för kontanta transaktioner i registreringsordning.
Högst en miljon: efter räkenskapsåret
Om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst en miljon kronor, och det normalt förekommer högst 50 verifikationer som avser sammanlagt högst 250 affärshändelser per räkenskapsår, får bokföringen senareläggas till 60 dagar efter räkenskapsårets utgång, punkten 3.8. Om året inte är tolv månader ska antalet justeras.
Enskilda näringsidkare som uppfyller samma storleksvillkor, och som inte utför sådana gränsöverskridande transaktioner inom EU som avses i 26 kap. 33 a § skatteförfarandelagen, får senarelägga bokföringen till den dag då inkomstdeklarationen för året senast ska lämnas, punkten 3.9. Har du anstånd följer tidpunkten med. Den som använder ett certifierat kassaregister ska läsa de särskilda punkterna i samma kapitel: där finns råd om när även grundbokföringen av de kontanta transaktioner som registreras i registret får vänta. Allt detta är god redovisningssed enligt BFNAR 2013:2, inte egna påhittade dagar i lagtexten.
En valuta i presentationen
Svenska kronor – eller euro i vissa bolagsformer.
Händelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta, 4 kap. 6 §.
Vad lagen kräver
Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får den i stället vara euro. Byte får bara ske vid ingången av ett nytt räkenskapsår, och ett nytt byte därefter kräver Skatteverkets tillstånd.
Hur omräkning går till
Det betyder inte att varje post måste bokföras i redovisningsvalutan från början. Det räcker att systemet kan presentera beloppet omräknat per dagen för affärshändelsen. Omräkning görs enligt avistakursen den dagen, med visst utrymme för en approximation som inte avviker för mycket, och med särskilda regler vid valutasäkring. Det framgår av punkterna 2.4–2.7 i BFNAR 2013:2.
Kontor utomlands
Ett avdelningskontor som ligger utomlands och har självständig förvaltning får ha sin redovisning i en valuta som godtas som redovisningsvaluta i det andra landet, 4 kap. 6 § fjärde stycket.
När något blev fel
Rätta så att rättelsen syns – inte genom att radera.
Om en bokföringspost rättas ska det anges när rättelsen skedde och vem som gjorde den, 5 kap. 5 §.
I ett bokföringsprogram
I datorbokföring ska en post rättas genom en särskild rättelsepost, dokumenterad med en verifikation. Den ska tala om vad som rättas, när och av vem. Rättelseverifikationen sparas bland övriga underlag, och dess nummer anges på den ursprungliga verifikationen. Det följer av 5 kap. 5 § och punkterna 2.17–2.18 i BFNAR 2013:2.
I rätt period
Rättelseposten bokförs i den redovisningsperiod då felet upptäcks. Har perioden redan låsts får du inte gå tillbaka och ändra den. Upptäcks felet innan perioden är avslutad får rättelsen däremot höra till den perioden.
I manuell bokföring
I manuell bokföring kan en post rättas antingen genom en särskild rättelsepost eller genom strykning. Strykningen är bara möjlig om den felaktiga posten inte har påverkat några summeringar. Har en kolumn redan summerats måste rättelsen göras som en egen post i den period då felet upptäcks. Rättas en verifikation ska även det anges med tid och vem, 5 kap. 9 §.
Underlagen
Varje händelse behöver ett underlag som går att förstå i efterhand.
Finns en mottagen uppgift ska den användas som verifikation, i den form den hade när den kom in, 5 kap. 6 §.
Vad en verifikation ska innehålla
Enligt 5 kap. 7 § ska verifikationen innehålla uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall ska den också upplysa om handlingar som har legat till grund för händelsen, och var de finns. Dessutom ska det ingå ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken, och de uppgifter som behövs för att sambandet med bokföringsposten ska kunna fastställas.
Saknas en uppgift i ett mottaget underlag får du komplettera det – men inte ändra de mottagna uppgifterna. Vissa uppgifter får utelämnas om det är förenat med svårigheter och utelämnandet är förenligt med god redovisningssed, 5 kap. 8 §.
Mervärdesskattelagen ställer dessutom egna krav på vad en faktura ska innehålla. Ett underlag som räcker enligt bokföringslagen räcker alltså inte alltid för momsen.
Ett exempel
”Kan jag kasta pappersfakturan när jag har scannat den?”
Inte automatiskt. Mottagna handlingar ska bevaras i det skick eller format de hade när de kom in, 7 kap. 1 §. Från den 1 juli 2024 får informationen föras över och originalet förstöras bara om överföringen inte innebär risk för att informationen förändras eller försvinner, 7 kap. 6 §.

Hänvisningsverifikation
Ibland är underlaget ett omfattande avtal. Då får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation, 5 kap. 6 § andra stycket. Av den ska det framgå var den ursprungliga uppgiften förvaras. Båda utgör räkenskapsinformation.
Uppgift om motpart
Uppgiften om motpart ska vara så tydlig att motparten går att identifiera i efterhand. Enligt Bokföringsnämnden räcker det inte att betalningen skedde i samband med leveransen för att utelämna motparten. Det krävs att kundkretsen i huvudsak är anonym och normalt inte identifieras, eller att uppgiften inte registreras i kassaregister eller kassarapport. Någon beloppsgräns finns inte. Finns motparten i ett kund- eller bonusregister kan uppgiften normalt inte utelämnas.
Nummer och kontering
Varje verifikation ska ha ett nummer eller annat identifikationstecken. En serie ska vara obruten för en tidsperiod. Flera serier är tillåtna, till exempel vid skilda verksamheter, så länge bokföringen fortfarande går att överblicka. Kontering på själva verifikationen ska göras om det behövs för att säkra sambandet med bokföringsposten. Före och efter bokföring ska underlagen förvaras ordnat, betryggande och överskådligt.
När flera händelser får dela underlag
Likartade händelser kan dokumenteras tillsammans.
Möjligheten står i 5 kap. 6 §, och preciseras i 6 kap. BFNAR 2013:2.
Samlingsfaktura och återkommande tjänster
Återkommande, likartade affärshändelser får sammanföras i en samlingsfaktura för en period om högst en månad, till exempel städning eller leveranser i dagligvaruhandeln. Även köparen får använda den som gemensam verifikation om händelserna är likartade även för hen. I stället för tidpunkt och precis vad varje händelse avser får perioden och kvantiteten eller omfattningen anges.
Automatiska transaktioner och en dags händelser
Gemensam verifikation får också användas när händelser genereras automatiskt, till exempel räntor, hyror och avgifter. Då ska det framgå när verifikationen sammanställdes, vilken period som avses, transaktionstyp, belopp per transaktion och totalbelopp. Likartade händelser som hör till samma dag, till exempel löner i en lönelista, får dokumenteras tillsammans.
Kontantförsäljning
Inbetalningar under en dags försäljning mot kontant betalning får dokumenteras genom en gemensam verifikation, 5 kap. 6 §. Med kontant jämställs i det här sammanhanget kontokort och andra elektroniska betalningsmedel. Finns ett kassaregister får transaktionen ingå oavsett belopp, och den gemensamma verifikationen ska då bestå av tömningskvitto samt kontrollremsa eller journalminne. Utan kassaregister gäller möjligheten bara mindre belopp, och verifikationen ska vara en daterad och undertecknad kassarapport per kassa, med ort och dagsförsäljning. Kontant, kort och faktura ska delas upp.
En verifikation får inte samtidigt utgöra presentation i registreringsordning eller systematisk ordning. En kontrollremsa som ingår i en gemensam verifikation är alltså inte i sig grundbokföringen. Däremot kan ett system vid registreringen skapa både verifikation och bokföring.
Hur kontona sätts upp
Lagen kräver ingen viss kontoplan.
Men en tydlig plan är en del av systemdokumentationen, och de flesta använder BAS.
Du får utforma planen själv
Kontoplanen visar bokföringens konton och hur de används. Den bokföringsskyldige får utforma den själv. I praktiken använder de flesta BAS-kontoplanen. Den finns i de flesta standardprogram, är kopplad till SRU-koder för uppgiftslämnande till Skatteverket och används i utbildning. Företagsanpassningar dokumenteras lämpligen, och större avvikelser från BAS bör tas in i systemdokumentationen.
BAS går också igenom reglerna för bokföring, den översikt som den här sidan följer i strukturen.
Varför så många väljer BAS
Du slipper bygga en plan från grunden. Uppgifter till myndigheter blir enklare att lämna. Och den som tar över bokföringen, eller en revisor, känner igen kontona.

Sju år, i Sverige, i rätt form
Spara så att någon annan kan läsa om sju år.
Reglerna i 7 kap. ändrades den 1 juli 2024, SFS 2024:342. Äldre översikter kan fortfarande nämna en treårsregel för originalet efter överföring. Den gäller inte längre.
Hur länge
Handlingarna ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades, förvaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt, 7 kap. 2 §. Utrustning och system som behövs för att ta fram informationen på papper ska finnas tillgängliga i Sverige under hela bevarandetiden. För avtal som löper över flera år räknas tiden från utgången av det sista räkenskapsår informationen avser.
I vilken form
Räkenskapsinformation ska bevaras som pappershandling, eller som elektronisk handling som kan tas fram i en pappershandling genom omedelbar utskrift, 7 kap. 1 §. Mottagna eller själv upprättade handlingar ska bevaras i det skick eller format de hade när de kom in eller sammanställdes. Det finns inget krav på att grund- och huvudbok ska skrivas ut på papper, så länge du kan göra det.
När originalet får förstöras
Ett företag får föra över räkenskapsinformation till en annan handling och därefter förstöra den tidigare, om överföringen inte innebär risk för att informationen förändras eller försvinner, 7 kap. 6 §. Bokföringsnämnden har uppdaterat vägledningen med anledning av de nya reglerna. Om det finns särskilda skäl kan Skatteverket i enskilda fall tillåta att handlingar förstörs före bevarandetidens utgång, 7 kap. 7 §.
Vad som ska sparas, och var
All räkenskapsinformation, inte bara fakturorna.
Definitionen finns i 1 kap. 2 §. Ansvaret ligger alltid på den bokföringsskyldige.
Vad som är räkenskapsinformation
Öppningsbalansräkning, grundbok och huvudbok, sidoordnad bokföring, verifikationer, handlingar som en verifikation hänvisar till, systemdokumentation och behandlingshistorik, årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut, specifikationer till balansposter, avtal av särskild betydelse och andra uppgifter som behövs för att förstå hur posterna har behandlats.
Var informationen får finnas
Huvudregeln är förvaring i Sverige. Elektroniska handlingar får under vissa villkor förvaras i ett annat EU-land, bland annat efter anmälan till Skatteverket och med omedelbar elektronisk åtkomst för kontroll, 7 kap. 3 a §. En pappersverifikation får tillfälligt förvaras utomlands om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed, 7 kap. 3 §. För ett avdelningskontor utomlands med självständig förvaltning, där företaget är bokföringsskyldigt i det andra landet, gäller inte kravet på förvaring i Sverige för den verksamhetens handlingar, 7 kap. 5 §. Läs också Skatteverkets översikt av vad lagen kräver.
Vem som ansvarar
Det är alltid den bokföringsskyldige som är arkiveringsskyldig, även om en byrå, ett skanningsföretag eller en programleverantör sköter det praktiskt. I enskild näringsverksamhet är det näringsidkaren personligen, också efter en överlåtelse eller om verksamheten upphör. Avlider näringsidkaren övertar dödsboet ansvaret. I en juridisk person följer ansvaret personen som sådan; styrelse och VD, och den som faktiskt har skött arkiveringen, bär ansvaret i praktiken.
Årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut
Hur året ska stängas beror på formen – och ibland på storleken.
Reglerna finns i 6 kap. bokföringslagen och i årsredovisningslagen. K-regelverken talar om hur det ska göras i praktiken.

Årsredovisning
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med en juridisk person som delägare, bokföringsskyldiga stiftelser (med ett smalt undantag) och vissa andra former ska alltid avsluta med en årsredovisning och offentliggöra den, 6 kap. 1–2 §§. Detsamma gäller företag som är större enligt gränsvärdena, och moderföretag i en större koncern. Årsredovisningen upprättas enligt årsredovisningslagen.
Årsbokslut
Andra företag än de som måste göra årsredovisning ska, om de inte ändå upprättar en, avsluta med ett årsbokslut, 6 kap. 3 §. Det ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning, i läsbar eller elektronisk form, med belopp i svenska kronor, 6 kap. 4 §. Årsbokslutet ska färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång, eller fyra månader i stiftelser, 6 kap. 7 §.
Förenklat årsbokslut
Företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning, och vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor, får upprätta årsbokslutet i förenklad form, 6 kap. 3 och 6 §§. Ett förenklat årsbokslut består också av resultaträkning och balansräkning, och ska göras enligt god redovisningssed. Aktiebolag kan alltså inte välja den här formen, eftersom de alltid ska göra årsredovisning.
Gränsvärden för större företag
Mer än ett villkor, två år i rad.
Samma tal används i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen och i 6 kap. 1 § bokföringslagen. Ett nystartat företag är alltid ett mindre företag de två första åren.
Anställda
Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50.
Balansomslutning
Den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.
Nettoomsättning
Den redovisade nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. För ideella föreningar, trossamfund, samfälligheter och stiftelser ska bidrag, gåvor, medlemsavgifter och liknande läggas till nettoomsättningen när gränserna prövas.
Företag vars överlåtbara värdepapper handlas på en reglerad marknad är alltid större företag. Mindre företag är de som inte är större. K3, BFNAR 2012:1, är huvudregelverket för årsredovisning och obligatoriskt för större företag. Mindre företag får ofta välja K2, BFNAR 2016:10 för årsredovisning och BFNAR 2017:3 för årsbokslut. Förenklat årsbokslut görs enligt K1: BFNAR 2006:1 för enskilda näringsidkare och BFNAR 2010:1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Vilket regelverk som passar just ditt företag framgår av Bokföringsnämndens genomgång.
Så att någon annan förstår systemet
Andra ska kunna följa hur bokföringen är uppbyggd.
Företaget ska upprätta systemdokumentation och behandlingshistorik, 5 kap. 11 §.
Systemdokumentation
Det är de beskrivningar över systemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick. Enligt BFNAR 2013:2 kapitel 9 ska den typiskt innehålla kontoplan, en beskrivning av hur konton används och sammanställs i bokslutet om det inte framgår av planen, samlingsplan och arkivplan. Har företaget flera separata bokföringar ska det framgå var uppgifter ur de andra finns, 5 kap. 11 § andra stycket.
När det kan räcka med mindre
Uppgifterna behöver inte finnas om den överblick som dokumentationen ska ge redan framgår av bokföringen. Det gäller framför allt manuell bokföring, eller ett standardiserat program som hanteras utan automatkonteringar. Komplettering behövs ofta om det finns automatkonteringar, flera verifikationsnummerserier eller flera datorbaserade delar.
Behandlingshistorik
Behandlingshistoriken ska göra det möjligt att i efterhand utan svårighet följa och förstå hur de enskilda posterna har behandlats. Hit hör behandlingsregler, till exempel instruktioner för automatkontering av sociala avgifter, och gärna uppgifter om vem som har arbetat med bokföringen, när och med vad. Även kassaregister ska ha systemdokumentation och behandlingshistorik när det används i bokföringen.
Sverige som utgångspunkt
Samma lag, även för verksamheten utomlands.
Ett svenskt företag med filial eller annan verksamhet utomlands ska tillämpa de svenska bestämmelserna för den delen också, och dessutom beakta reglerna i verksamhetslandet.
Filial i Sverige
Bokföringsskyldighetens innebörd är densamma för en filial som för ett svenskt företag av motsvarande slag. Filialen ska ha en egen bokföring, skild från det utländska företagets bokföring i övrigt, 4 kap. 7 §. Se lagen (1992:160) om utländska filialer.
Språket
Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar ska avfattas på svenska, danska, norska eller engelska, 1 kap. 4 §. Skatteverket kan medge ett annat språk om det finns särskilda skäl, men en årsredovisning ska enligt årsredovisningslagen alltid vara på svenska.
Förvaring utomlands
Huvudregeln är fortfarande att handlingar, utrustning och system ska finnas i Sverige under hela bevarandetiden, 7 kap. 2 §. Undantagen för elektronisk förvaring i ett annat EU-land, tillfällig förvaring av en pappersverifikation och avdelningskontor utomlands finns i 7 kap. 3–5 §§. De är villkorade – läs paragraferna innan du flyttar arkivet.
I vardagen
Lagen ställer kraven. Vinnra gör det lättare att följa dem.
Du har alltid sista ordet. Inget bokförs utan att du godkänner.
Varaktiga underlag
Fota kvittot eller lägg in fakturan, säg vad det gäller och godkänn förslaget. Underlaget följer med posten, så att verifikationen och bokföringen hänger ihop.
Grundbok och huvudbok
När du har godkänt en post finns den i bokföringen och kan visas både i den ordning den registrerades och per konto. Vinnraren föreslår konto och moms, men ändrar inte det du redan har godkänt.
Exportera och spara
Du äger din data och kan exportera den när du vill, bland annat som SIE. Vinnra bevarar bokföringen så länge avtalet gäller. När kontot avslutas får du en länk till din data i 30 dagar. Därefter raderas kontots uppgifter. Det är du som ansvarar för att spara räkenskapsinformationen så länge 7 kap. 2 § kräver. Det framgår av användarvillkoren.
För föreningar och byråer
Samma ordning gäller för föreningar och för redovisningsbyråer som använder Vinnra tillsammans med sina kunder. Läs mer om föreningar och byråpaketet.
Källor
Läs vidare i författningarna.
Vi har bara hänvisat till kapitel, paragrafer och punkter som vi har kontrollerat i den konsoliderade lagtexten eller i Bokföringsnämndens råd.
• Bokföringslag (1999:1078) – konsoliderad lydelse hos Riksdagen, t.o.m. SFS 2024:342.
• Årsredovisningslag (1995:1554) – årsredovisning och definitionen av större och mindre företag.
• Mervärdesskattelag (2023:200) – egna krav på fakturans innehåll.
• Lag (1992:160) om utländska filialer m.m.
• BFN:s allmänna råd – BFNAR 2013:2 Bokföring, K1–K3 och övriga råd.
• Ändringar i vägledningen Bokföring – uppdatering med anledning av arkiveringsreglerna 2024.
• BAS – regler för bokföring – översikt som den här sidan följer i struktur. Observera att arkiveringsavsnittet där fortfarande kan beskriva den äldre treårsregeln.
• Skatteverket: Bokföring – vad kräver lagen?
• GDPR och bokföring – när underlagen innehåller personuppgifter.
Vanliga frågor
Frågor som ofta kommer före lagen.
Korta svar, med hänvisning till källan när det behövs.
Inte alltid. Ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa samfälligheter är bokföringsskyldiga om tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor, 2 kap. 2 §. Skyldigheten upphör om värdet vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än gränsen. Bedriver föreningen näringsverksamhet, eller är den moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även under gränsen.
Vill du att bokföringen ska följa lagen – utan att du drunknar i den?
Skapa konto med BankID. Vinnraren föreslår, du godkänner, och underlagen följer med.
